"Mamama" säger Dante när han är trött och gnällig. "Memma!" gnyr han och kryper mot mig. "Baba", säger han glatt när pappa lyfter upp honom. Så man kan nog säga att han så smått börjar formulera sina första ord för mamma och pappa. Det där med att "mama"-ljuden kommer när de är ledsna och trötta har flesta flera kompisar vittnat om. Jag vet inte om man ska ta det positivt (mamma=den tryggaste personen att vara hos när man är ledsen) eller negativt ("mama"-ljuden är en sorts gråt).
För övrigt måste jag säga att vädret aldrig upphör att fascinera. Vårsol igår, vintersnö idag. "Hmm", tänker vädergudarna. "Vi missade ju det där med vinter i år. Då tar vi en sväng med snö nu istället, bättre sent än aldrig!" Eller?
Jag hoppas bara alla vårblommor klarar sig. Mina stackars anemoner (som kom upp alldeles för tidigt till att börja med) ligger nog risigt till. Pionen har också börjat titta upp över marken, men den står och faller förhoppningsvis inte med de två små skotten som kommit upp.
Och så ska det vara vinterväder hela påsken, enligt tidningen. På torsdag är det vårdagjämning. Jag får en flashback från förrförra året, då låg ju snön hela mars om jag inte minns fel. Jag älskar snö, men så här års är den faktiskt mest bara irriterande.
1 kommentar:
Vädergudarna är klart förvirrade. Nyligen när jag var uppe väldigt sent en natt snöade det jättemycket när jag gick och lade mig. När jag vaknade hade allt smält.
Skicka en kommentar