Konstruktiv kritik

Mitt "gamla" romanprojekt, det som går under arbetsnamnet Utredaren, ligger ute hos tre testläsare nu. Mycket spännande! En av läsarna, Anna, har redan kommit med ett utlåtande, men jag har inte hunnit gå igenom hennes synpunkter än, ska sätta mig med det i veckan hade jag tänkt, men som vanligt beror det på detaljer som ifall Dante behagar somna om kvällarna eller är uppe och springer tills jag är för trött för att orka göra något vettigt när han väl har slocknat. Tanken är hur som helst att jag ska fatta ett beslut om det projektets vara eller icke vara. Det kändes fullkomligt hopplöst ett tag, inte för att det var dåligt, utan för att det var så mycket arbete med det att jag tappade sugen. Fördelen med att andra läser är ju också att de förhoppningsvis ser saker jag själv int längre ser eftersom jag gått för djupt in i detaljerna vid det här laget, som hur karaktärer och upplägg funkar, stora logiska luckor, höjdpunkter och bottennapp.

Det är det svåraste med att skriva, tycker jag. Ta ett - eller flera - steg tillbaka och verkligen bedöma fördelarna och nackdelarna med sin egen text, och framför allt, hitta lösningar, se vad man ska sätta in för att öka spänningen, öka realismen, sätta fart på en scen eller sakta ner den. Ibland kräver det att man verkligen tänker om, och det är i regel ännu svårare eftersom - så är det i alla fall för mig - jag lätt låser mig vid historien så som den skrevs ner första gången och sedan fastnar i detaljer istället. Jag har blivit bättre på det, men det är fortfarande svårt. Jag behöver konstruktiv kritik för att bli riktigt bra, har jag insett.

Arbetet med Skymningstid har gått lite knackigt, men efter en och en halv veckas svacka har jag gjort ett ryck idag och insett att jag fortfarande har chans att uppnå målet jag satt upp för den här månaden. När jag har gjort det ska jag ta en heldag ledigt från alla jobb och måsten, en dag när jag bara gör precis det jag känner för (förutom måsten i form av blöjbyten och liknande, och aktiviteter som bestäms av Dantes vilja och humör - något säger mig att jag ska ta den där dagen när Christian är hemma...).

Nu ska jag bara försöka spotta ur mig ett par noveller också. Jag vill tävla. För sjutton, jag vill vinna pengar! Eller i alla fall lite ära och berömmelse...