Idag har jag skrivit så att tangentbordet snudd på tagit eld. Härligt! Jag har upprättat en tidslinje (vilket behövdes, upptäckte jag snart), jag har gått igenom vad jag har skrivit och tittat lite på konsekvensen i mina huvudkaraktärers beteende (både att de handlar i enlighet med sina personligheter och motiv och att de språkligt känns trovärdiga). Eftersom det är ett första utkast jag håller på med har jag dock bestämt mig för att inte ändra sådant jag redan har skrivit i nuläget, utan har nöjt mig med att notera det. Jag vill komma vidare, få ner historien på pränt, och nu har jag koll på vad jag ska tänka på framöver.
I korthet kretsar min historia kring tre karaktärer: Gro, Arkas och Miguel. Gro är en skötsam student med en hemlighet. Arkas är en hämndlysten tjuv, och Miguel är en spion med en liten egen agenda vid sidan om. Vad jag inser nu är att jag nog har en rätt lång startsträcka när det gäller karaktärer. Jag började arbeta med den här historien för över ett år sedan, och först på sistone har jag verkligen börjat lära känna de här tre personerna. Det är lika roligt varje gång, när karaktärerna man skapat får liv, uppvisar beteenden man inte anade och börjar tycka till om vilken vändning historien ska ta. Nu har de börjat prata med egna röster också. Arkas svär en hel del, upptäckte jag till exempel idag, men han försöker lägga band på sig när han pratar med sådana han upplever som fint folk.
Vad jag däremot hade glömt bort när man sitter vid datorn en hel dag, är hur det är att ha ett stillasittande jobb. Aj aj min nacke. När jag jobbade på Länsstyrelsen hade jag ett litet program i datorn där en tjej hoppade fram en gång var tjugonde minut eller så och visade stretchövningar man skulle göra för att hålla blodcirkulationen igång och stelheten borta. Inte så dumt alls faktiskt. Lätt att glömma bort det där annars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar