Underbart höstväder ute, och jag sitter inne. Varför? ONT i ryggen så fort jag går. Jajamen, foglossningen kom till slut och hindrar mig från att gå ut och ta långa, härliga höstpromenader. Att cykla ska gå bättre, sägs det, men dessvärre står min cykel i förrådet och är varken pumpad eller smörjd, och det är inget jag har lust att ta tag i just nu.
Jag får nöja mig med små korta promenader istället. Typ till och från dagis.
Veckans stora händelse är annars att min iPhone 4 äntligen anlänt, nu med SIM-kort också efter diverse (inte så oväntat) strul från Telia. Jag grejar och donar för fullt för att få den precis som jag vill ha den, just nu håller jag på och provsmakar en kalenderapp min kompis Johanna tipsade mig om. Jag tog dock gratisversionen för att känna efter om jag var bekväm med konceptet innan jag pröjsar en hundring. Jag tror det. Ska ge det ett par dagar till.
Arbete med "Skymningstid" går fortfarande väldigt trögt efter sommaren. Lite kom jag nog av mig när jag gjorde ett så långt uppehåll, och lite handlar det förmodligen om att min hjärna börjar bli inställd på annat just nu (Bebis! Förlossning! Bebisprylar! Amma! Bebis!). Jag minns att det var samma sak när jag väntade Dante, från att ha varit extremt produktiv i början av graviditeten fick jag inte skrivit en rad de sista två månaderna, trots att jag var hemma och ledig då också. Hur som helst så håller jag fortfarande på att läsa igenom det jag har skrivit, inte för att redigera (även om jag visst råkar ändra någon mening här eller där eller ta bort eller lägga till något, det blir lätt så) utan för att få ett nytt grepp om vad jag har gjort och vart jag är på väg. Jag är bara lite rädd att jag inte hinner mer än läsa klart förrän jag definitivt går in i bebisdimman och ägnar sig helhjärtat åt att boa istället. Det är lite synd, det hade varit skönt om jag för en gångs skull hade klarat av att slutföra något. Nu är jag rädd att även detta projekt blir liggande halvfärdigt. Jag har i alla fall lovat mig själv, dyr och heligt, att försöka komma igång med skrivandet igen så snart jag orkar, om det så bara handlar om tio minuter tre gånger i veckan. Lite är bättre än inget!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar