Stella är nu drygt tio månader...

...Och hon har precis upptäckt hur kul det är att göra pruttljud mot mammas hand eller arm eller annan valfri kroppsdel hon kommer över.

Storlek: På tiomånaderskontrollen för två veckor sedan vägde hon 9020 g och var 71,5 cm lång, vilket inte var så stor skillnad mot en månad tidigare. Jag drar inte på så stora växlar för detta. Hon är aktiv, hon erbjuds mat (jag menar, vad ska vi göra, tvångsmata henne?), hon har fram till denna månaden följt WHO:s kurvor perfekt, och dessutom var hon sjuk i tredagarsfeber någon vecka innan BVC-besöket. Medan storebror drog typ stl 86 i samma ålder så har den här unga damen fortfarande stl 74. Hon kan t o m få på sig byxor i stl 68...

Motorik: Hon har precis börjat lära sig gå, stapplande steg, upp till sex-sju åt gången som mest. Men oftast ger hon upp efter två och kryper istället. Det går ju så grymt mycket fortare! Hon håller på att lär sig klättra ur sängen med fötterna först, och testar även nya saker som att klättra upp i sängen eller försöka resa sig utan stöd. Det sistnämnda går sådär, men skam den som ger sig!

Språk: Inga regelrätta ord än, men mycket "babbel", "mamamam" när hon är trött och vill amma, och så brukar hon peka på saker och säga "bap bap" om allt möjligt. Hon förstår många ord vi säger, pappa, mamma, Dante, lampan, nallen osv.

Mat: Hon äter det mesta men ratar en del. Senaste favoriten är ost. Hon är mycket bestämd när hon vill ha något, pekar och låter tills hon får det hon vill. Vi blandar plockmat och matning med sked, men hon vill gärna hålla skeden själv. Hon älskar att dricka vatten ur sina IKEA-pipmuggar. Ja, och så ammar hon förstås, dygnet runt, med varierande intervall. Är vi hemma kan det blir varje eller varannan timme, men det är inga problem för mig att åka och jobba och vara borta från henne fem-sex timmar i sträck heller. Välling har vi struntat i, men om tisdagkvällarna när jag är på yoga får hon ersättning i flaska innan hon somnar.

Sömn: Sömnen är lite stökig just nu. Hon somnar lätt på kvällarna (i sjal eller ibland med amning), men har de senaste två veckorna vaknat mitt i natten och varit vaken. Klättrar runt och vill leka. Amma hjälper inte, hon äter och sätter sig sedan upp igen, lika pigg och glad. Det enda raka är att gå upp och sjala henne tills hon somnar om, det accepterar hon, men det kan i värsta fall ta upp till en timme eller mer... Även dagtid är sömnen orolig, vissa dagar sover hon bara ett ynka fyrtiominuterspass, andra dagar kan det bli tre eller till och med fyra gånger (fram till för ett par veckor sedan sov hon hyfsat regelbundet två gånger om dagen, sammanlagt ca 3-4 timmar, så en markant skillnad här). Enligt min bibel Växa och upptäcka världen befinner hon sig mitt i ett utvecklingssprång, vilket jag anser förklarar mycket av denna oro.
Stella sover middag i sin spjälsäng, och hon läggs även där när hon somnat för kvällen, för att sedan lyftas över till vår säng när hon vaknat. Tyvärr har jag fått väldigt ont i ryggen av att ligga och vrida mig i konstiga vinklar när jag liggammar, så jag tänker börja lyfta tillbaka henne till sin säng när hon ammat för att se ifall det kan begränsa antalet nattamningar från typ fem till kanske två eller så, det vore rätt skönt.

Tänder: Än så länge går hon under namnet "Fröken Entand" här hemma. Tre till ser ut att vara på väg, men det kan ju dröja ändå.

Övrigt: Stella klappar händerna när hon är förtjust, hon älskar sin nalle och storebror och är otroligt nyfiken och aktiv. Hon gillar att tömma lådor, kassar, vad hon kommer över, men har nu de senaste dagarna faktiskt visat tendenser till att lägga tillbaka saker igen. Ge-och-ta-leken börjar bli poppis. Och tittut funkar alltid. Hon bärs inte lika ofta som för några månader sedan, mest när hon är trött eller när vi är ute och flänger (orka baxa in barnvagn i bilen, liksom!). Barnvagn funkar ibland, men inte alltid. Så att ge sig ut på vagnpromenad utan en MT eller sjal liggande i varukorgen är inte så smart. I bilen får hon fortfarande plats i sitt babyskydd men vi ska byta till bilbarnstolen typ, eh, idag. Fördelen med babyskyddet är ju att man kan lyfta ut hela det om hon sover, det är därför det har hängt med så länge...

Vad vi bär i: Min favorit är en MT (dvs mei tai, en sorts sele man knyter istället för att knäppa) med utbredbara axelband. Den är helt fantastisk på magen, och funkar bra på ryggen, dock är den lite kort i panelen, så om Stella somnar får hon inte så bra stöd för huvudet (det finns ett avtagbart huvudstöd men det använder jag aldrig eftersom jag inte tycker det sitter så bra). Christians favorit är en Kozy MT med smalare, vadderade axelband, den är lite högre i panelen och mitt förstahandsval för ryggbärande. Jag är även väldigt förtjust i min underbara siden-Indio (den på bilden är helt i bomull, men sidenvarianten ser ungefär likadan ut), en långsjal från Didymos, men det tar ju lite längre tid att knyta så oftast blir det MT:n. Jag har även två ringsjalar, en i bilen (alltid!) och en hemma för snabba lyft. Dessutom en tunnare sjal, en s. k gås som är min favoritsommarsjal. Trikåsjal hade vi i början men den använder vi inte längre.
 Däremot skulle jag nog egentligen vilja ha en ergonomisk sele att ha just när man ska iväg någonstans - att stå och knyta en MT eller sjal på en blöt, och snart isig , snöig eller - vi bor ju i Göteborg - sörjig parkeringsplats är ingen höjdare, det slutar alltid med blöta sjaländar! Synd bara att de flesta selarna är så dyra, även begagnade...