Små kaniner får man aldrig slå, aldrig knipa, aldrig dra i. Det säjer mamma. Då blir de tysta, stumma och slutar sjunga. Då kan de ingenting alls förstå.
(ur Lilla syster Kanin eller berättelsen om Den Feta Näktergalen av Ulf Nilsson och Eva Eriksson)
De orden är så sanna och så vackra att det kniper i hjärtat varje gång jag läser dem högt för Dante.
1 kommentar:
Åh! Jag älskar Lilla syster kanin! Det är riktiga barndomsminnen det. Tack för att du påminde mig om något positivt. Ha det bra!
Skicka en kommentar