Dante har pratat mycket om monster på sistone. Inte som något otäckt eller så, nej, han har t ex sagt att det bor monster i skogen, varpå han piper "Hjääälp! Hjääälp!" - med ett stort leende. Härom dagen berättade han att det satt en monster bakom vagnsförrådet på dagis. "Vad gör det då?" frågade jag. "Äter frukost?"
"Nä", sade Dante. "Monster äta macka!"
Hmm. Kan det vara så att smak går i arv? Med tanke på mitt ganska flitiga intag av skräcklitteratur,menar jag. Kanske är dags att introducera det här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar