Hennes mjuka huvud mot min arm. Små ögon som tittar upp i mina. Hennes knubbiga hand, knuten, mot mitt bröst.
Hon är fem veckor nu, och klockan är halv sex på morgonen.
Hon sluter ögonen, äter, njuter. Så blir hon orolig, släpper, bökar, tar tag och släpper igen. Rapa!
Klarvaken. Hon tittar sig storögt omkring, ler mot mig. Pappa och storebror sover bredvid oss, rummet är mörkt så när som på en liten svag lampa.
”Vi ska sova nu, gumman.”
Det går inte att låta bli att le tillbaka mot henne, skratta, gosa. Jag lägger henne till bröstet igen. Hon suger lite, hon är egentligen mätt nu och snuttar mest. Hon somnar. Jag lägger ner henne, lägger mig bredvid med min hand på hennes mage. Storebror bökar lite.
Jag somnar om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar