tisdag 3 maj 2011

Elkes trädgård

Det var lite bisarrt att se snön falla på körsbärsblom och nyutslagen häggmispel imorse, Men trots allt är det maj i Elkes trädgård.

Elke bodde här i många år. Hon har planerat och anlagt trädgården vi flyttat till, lagt ner tid och pengar och massor av kärlek. Trädgården var Elkes bebis.

Och herregud, vilken trädgård jag har gått och skaffat mig! Det är så galet mycket växter (buskrosor! Klematis! Pioner! Rhododendron!) att jag inte ens försöker överblicka allihop. (Buskar! Bärbuskar! Körsbärsträd! Rabarber! Tulpaner! Lacendel! Thujor! Idegran! Ölandstok!) Jag skulle kunna fortsätta ett tag till. (Astilbe! Kärleksört! Nyponrosor!) Och då har jag inte nämnt allt som jag inte har en aning om vad det är.

Jag vet inte om jag borde tycka att det är jobbigt att alla grannar jag hittills pratat med tittat på trädgården och sagt att "ja, här har du att göra". Eller hur ryktet verkar ha gått som en löpeld att nu har det, efter ett par års vanskötsel, flyttat in någon som verkar villig att axla Elkes mantel och ta hand om hennes skötebarn. Känn ingen press, liksom.

1 kommentar:

E sa...

Aah! Så underbart! Och vilket vackert namn "Elkes trädgård". Man blir nyfiken på vem denna legendar var/är. Men helt säkert behöver du inte axla någonting utan bara borra ner händerna i jorden och njuta :-) Trädgården förmedlar lustfylldhet genom din beskrivning. :-)