Sömnlöshet

Två kvällar har jag gått och lagt mig alldeles för sent (eftersom jag vill läsa, skriva, vara uppe utan barn en stund när barnen har somnat). Två morgnar har jag väckts alldeles för tidigt, den tredje kvällen, igår, såg jag till att gå och lägga mig relativt tidigt eftersom jag var helt dimmig av trötthet och hade huvudvärk.

Stellas första tand har börjat titta fram, och inte vet jag om det var den som spökade eller om det var något annat, men hon hade sin oroligaste natt på mycket länge, bökade, stökade, gnällde, vaknade, ammade, ville inte amma och höll på. Inte mycket sömn för mig, med andra ord. När Dante väckte mig klockan sju kändes det som om det vore tre på natten, snarare. Huvudvärken var ännu värre och jag släpade mig runt, zombie-style.

Eftersom vi är hos mina föräldrar idag kan jag få hjälp med Dante, och tänkte följaktligen sova när Stella tar sin förmiddagslur. Hon gör det nu, sover.

Men jag ligger här, sömnlös medan tankar på allt och inget far runt.

Tillägg: Jag somnade faktiskt sedan. Nästan i alla fall. Tror jag. Jag låg i alla fall stilla och blundade rätt så länge, så jag kände mig lite mer som en människa när Stella väl vaknade.