Det har varit lite halvfart här några dagar. Förkylningen jag drog på mig förra veckan utvecklades till en öroninflammation, så nu går jag på Kåvepenin. Och skulle må rätt bra om det inte vore för att jag dels är jättetrött (jag insåg igår att jag inte över huvud taget vilat mig genom den här förkylningen utan försökt hålla igång som vanligt), och dels har ett förbannat öronsus i det inflammerade örat. En liten smak på hur det känns att ha tinnitus, antar jag. Inte roligt. Dessutom verkar balansnerven har påverkats också, för emellanåt har jag fått yrsel och nästan trillat omkull.
Så idag har jag bestämt mig för att skjuta måstena åt sidan och har parkerat mig i sängen. Tyvärr måste Christian iväg ett längre ärende på eftermiddagen, men tills dess kan jag i alla fall ta det lugnt.
Lärdomen av detta är väl att det är så här det går när man vill göra mer än man hinner med och därför sover alldeles för lite. Hädanefter ska jag försöka gå och lägga mig lite tidigare på kvällarna. I alla fall varannan kväll. Och riktigt tidigt i alla fall någon gång ibland.
1 kommentar:
Krya på dig och ta det lugnt!
Har för övrigt hört föräldrar klaga på att de somnar själva när de nattar barnen, men förstår inte problemet. Det är ju jätteskönt att kunna somna tidigt ibland och betyder antagligen att man verkligen behöver det!
Skicka en kommentar