När vi skrev kontrakt på vårt hus strax efter jul 2010 förutspådde jag att 2011 förmodligen skulle bli ett av de tuffaste åren i mitt liv.
Jag hoppas verkligen jag hade rätt.
Faktum är, att så här i efterhand, är jag ganska imponerad av mig själv, att jag ändå har lyckats blogga någorlunda regelbundet och skriva klart råmanuset till "Skymningstid" trots allt. Jag menar:
-Jag har en son med mycket temperament och mycket vilja, som reagerat mycket kraftigt - både positivt och negativt - på att bli storebror. Han har dessutom bytt förskola, med allt vad det innebär, både praktiskt och känslomässigt.
-Jag fick barn i slutet av 2010 och lärt mig den fulla innebörden av uttrycket "tvåbarnschock".
-Vi har sålt vårt gamla hus och flyttat till ett nytt.
-Jag har blivit med stor och misskött trädgård, som jag försökt röja upp i så gott det har gått.
-Vi har renoverat kök och badrum och bott tillfälligt i ett alldeles för litet hus i en månad.
-Och ja, Christian jobbar ju fortfarande på båt, två veckor av, två veckor på.
Shit. Jag är faktiskt väldigt imponerad av mig själv.
Förhoppningsvis blir 2012 aningens lugnare. Vi ska inte flytta och vi ska inte skaffa några fler barn i alla fall. Vi ska visserligen dränera om och gräva upp halva trädgården (gräsmatte- och vildvuxna slutningsdelen, inte fina blomsterdelen) för att göra en ny infiltrationsbädd för avloppet. Men barnen blir större och jag hoppas få några minuter mer över om dagarna.
Gott nytt år bloggläsare därute!
1 kommentar:
Ja det är verkligen imponerande! Särskilt att du har lyckats hitta energi och inspiration att skriva färdigt din bok mitt i allt det där. Bra jobbat!! Hoppas också att ditt 2012 blir lugnare. För min del är det tvåbarnschocken som väntar...
Skicka en kommentar