Ibland kommer den faktiskt. Bara sådär. Pang bom mitt under avslappningen i slutet av yogan.
Av någon anledning kom jag flera gånger att tänka på en scen jag skrev för länge sedan, som det aldrig blev någon historia av. Den utspelar sig på ett värdshus. Fantasymiljöklichéernas kliché. Så plötsligt såg jag hur jag skulle kunna skriva den där scenen. Vilket perspektiv jag skulle välja. Hur jag skulle vrida klichén några varv för att det skulle bli fräsch, och rolig. Hur scenen i själva verket är en del i ett sorts mysterium. Medan jag låg där på golvet och antogs slappna av spelades ett helt scenario upp i huvudet, och när passet var slut mer eller mindre rusade jag ut i omklädningsrummet, satte på telefonen och började knappa som besatt innan idén försvann.
Problemet är förstås att jag inte får börja jobba med den här idén än. Jag får peta in detaljer, bakgrundsinfo jag kommer på, karaktärsinfo, idéer till hur scenariot kan utvecklas och vad som egentligen ligger bakom. Men jag måste, måste verkligen skriva klart Skymningstid först. Måste. Skriva. Klart. Skymningstid. Först.
Måste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar